Vår grundsyn

Rätten till privat kommunikation är lika grundläggande som yttrandefriheten. Den som kontrollerar informationsflödet kontrollerar i förlängningen samhällsdebatten. Statlig massövervakning av medborgarnas digitala liv är oförenligt med ett öppet demokratiskt samhälle – oavsett vilket säkerhetspolitiskt syfte som åberopas.

Konkreta åtgärder

• Avveckla den svenska implementationen av EU:s datalagringsdirektiv och aktivt motverka nya massövervakningsdirektiv på EU-nivå.
• Lagstadgat skydd för end-to-end-kryptering. Inga bakdörrar i kommunikationstjänster ska tillåtas, varken på statlig begäran eller EU-direktiv.
• Avvisa alla förslag om klientsidesscanning av privata meddelanden (Chat Control och liknande initiativ).
• Starkt stöd för Internets neutralitetsprincip – ingen prioritering av trafik baserat på avsändare, innehåll eller tjänst.

Föräldrar och unga

Barn och ungas digitala trygghet ska inte lösas genom massövervakning av befolkningen. Lösningen är informerade föräldrar, digital kompetens i skolan och tillgängliga samtalsstöd. Aldrig tekniska ingrepp som offrar allas integritet för ett marginellt skydd.

Vi vill se ett nationellt program för digital folkbildning riktat till föräldrar och en kraftigt utbyggd barn- och ungdomspsykiatri med digitalt fokus.

Det öppna internet

Censur av internet är ett skarpt ingrepp i yttrandefriheten. Vi avvisar domänblockering som brottsbekämpande metod och förespråkar i stället rättsliga vägar som riktas mot faktiska gärningspersoner – inte infrastrukturen som helhet.

Studiero som grund

En fungerande skola kräver att varje elev kan koncentrera sig. Det förutsätter tydliga ordningsregler, konsekvent tillämpade, samt tillräckliga resurser för elevhälsa och specialpedagogik. Studiero är inte en konservativ fråga, det är en rättvise- och jämlikhetsfråga. Ofta drabbas elever från svagare hemmiljöer hårdast av stökiga klassrum.

Differentierad undervisning

Likvärdighet betyder inte enhetlighet. Elever lär sig i olika takt och har olika förutsättningar – en undervisning som anpassas efter det är inte exkluderande, utan inkluderande på riktigt.

• Möjlighet till nivåanpassad undervisning i kärnämnen utan att det skapar permanenta hierarkier.
• Frivilliga fördjupningsspår för högpresterande elever inom ramen för den ordinarie skolan.
• Ökad lärartäthet i de tidiga åren för att fånga upp elever som halkar efter.
• Stärkt lärarutbildning med fokus på klassrumsledarskap och differentierad pedagogik.

Högre utbildning och forskning

Sverige ska vara ett ledande kunskapsland. Universiteten ska ha reell akademisk frihet och tillräcklig basfinansiering för att inte tvingas anpassa forskning efter kortsiktig projektlogik. Vi vill se fler meriteringstjänster och trygga karriärvägar för yngre forskare.

En ekonomi som skapar värde

Välstånd skapas av människor som bygger, producerar och tillhandahåller tjänster, inte av regelverk och administrativ börda. En socialliberal ekonomipolitik för 2020-talet måste ta det på allvar och aktivt underlätta för den som vill starta, driva och växa ett företag.

Vad vi vill

• Kraftig förenkling av regelbördan för små och medelstora företag – ett regelverk som är skrivet för en människa, inte en jurist.
• Sänkta arbetsgivaravgifter för de första anställningarna för att göra det lättare att ta steget från soloföretagare.
• Ytterligare finansiering av välfärden ska inte finansieras av skatter som påverkan den breda befolkningen. Vi vill införa högre skatter på stora aktieintäkter och arv för att undvika oförtjänta förmögenheter och långa dynastier.
• Aktiv industripolitik för strategiskt viktiga sektorer, i synnerhet grön teknik och digital infrastruktur.
• Effektiviseringar av offentlig administration ska frigöra resurser till kärnverksamheter – vård, skola och omsorg.

Bostadsmarknaden

Bostadsbristen är ett av Sveriges mest akuta ekonomiska problem. Vi vill se ett kraftfullt statligt investeringsprogram för hyresbostäder i tillväxtregioner, kombinerat med regelförenklingar som kortar byggtiden utan att ge avkall på säkerhet och tillgänglighet.

Kollektivmodellen

Den svenska arbetsmarknadsmodellen med frdd starka parter och kollektivavtal som bärande element är ett av Sveriges mest framgångsrika exportartiklar. Den har skapat en arbetsmarknad med hög lönenivå, god flexibilitet och relativt låg konfliktfrekvens. Den modellen ska värnas och stärkas, inte undermineras av lagstiftning som kringgår parternas ansvar.

• Stärkt organisationsrätt och förbättrade möjligheter till facklig organisering i nya arbetsformer, inklusive plattformsarbete.
• Aktivt arbete mot undanträngning av kollektivavtal via bemanningsföretag och social dumpning.
• En modern a-kassa med tillräckliga ersättningsnivåer som speglar faktiska lönenivåer.
• Arbetsrätten ska ge trygghet utan att göra det orimligt kostsamt att anpassa verksamheter till förändrade marknadsförutsättningar.

Omställning och livslångt lärande

Automatisering och AI omformar arbetsmarknaden snabbt. Det kräver ett omställningssystem som faktiskt fungerar – med reell kompetensutveckling, inte tokenkvoter och AI för AIns skull. SFP vill se ett nationell utveckling och samverkan för grundad och ansvarig användning av AI.

En jämlik vård

Tillgången till god hälso- och sjukvård ska inte avgöras av var i landet du bor, vilket försäkringsbolag du prenumererar på eller hur länge du orkar vänta. Det är en grundläggande välfärdsfråga som vi värnar fullt ut.

• Staten ska ta ett större finansierings- och samordningsansvar för sjukvården för att minska de regionala klyftorna.
• Primärvården ska stärkas kraftigt – fler allmänläkare, kortare vägar och bättre kontinuitet.
• Psykiatrin behöver avsevärt ökade resurser, i synnerhet barn- och ungdomspsykiatrin.
• Sjukvårdspersonal ska ha rimliga arbetsvillkor. Kompetensflykten från offentlig vård måste brytas.

Förebyggande arbete

En god folkhälsa byggs långt innan sjukdomen uppstår. Vi vill se kraftfulla satsningar på förebyggande hälsoarbete, en stärkt elevhälsa och bättre samordning mellan socialtjänst, skola och sjukvård.

Klimatkrisen kräver handling

Klimatförändringarnas konsekvenser är inte jämnt fördeladed, de drabbar dem som har minst resurser att anpassa sig hårdast. Det gör klimatfrågan till en rättvisefråga lika mycket som en miljöfråga, och det förpliktigar oss att agera med kraft.

• Sverige ska nå netto-nollutsläpp senast 2045, gärna tidigare, med en trovärdig och bindande färdplan.
• Industri- och transportomställningen ska stödjas aktivt av staten – inte lämnas åt marknaden ensam.
• Kärnkraft ska ingå i energimixen under omställningsperioden. Vi avfärdar inte teknik som faktiskt levererar planerbar fossilfri el.

Internationellt ansvar

Sveriges klimatpåverkan sträcker sig bortom landets gränser. Vi vill se en aktiv svensk röst i EU:s klimatpolitik och ett generöst klimatbistånd till länder som bär minst ansvar men drabbas värst.

Vår utgångspunkt

Invandringsfrågan kräver saklighet, inte symbolpolitik från vare sig höger eller vänster. Sverige har ett humanitärt ansvar och ett lagstadgat åtagande att ta emot asylsökande i enlighet med EU:s gemensamma system. Utöver det ska invandringens volym och sammansättning styras av arbetsmarknadens faktiska behov.

Konkret politik

• Sverige ska ta emot sin andel av EU:s gemensamma kvot för asylsökande, varken mer eller mindre. Solidaritet inom unionen är ett ömsesidigt åtagande.
• Den minskade asylinvandringen ska kompenseras med att högre bistånd till utsatta länder. Där är priserna lägre och mer stöd kan ges med pengarna.
• Arbetskraftsinvandring ska regleras löpande utifrån dokumenterade brister på arbetsmarknaden i specifika sektorer och yrken.
• Integrationspolitiken ska prioriteras och få tillräckliga resurser. Snabb tillgång till SFI, validering av utländska meriter och aktiva matchningsinsatser är grundbultar.
• Regelverket ska tillämpas konsekvent och rättsäkert. Vi avfärdar lösningar som bygger på godtycke eller politisk tillfällighet.

Arbetsmarknadskontroll

Löpande analys av arbetsmarknadens behov ska utgöra grunden för beslut om volymer och yrkeskategorier inom arbetskraftsinvandringen. Det kräver bättre statistik, snabbare processer och ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter.